Handkirurgi > Handanatomi och handstatus
Handens anatomi
Definitioner
Handens leder
Handens senor
- Flexor Digitorum Superficialis (FDS) - Flekterar i fingrarnas PIP. Testas genom att hålla nere de andra fingrarna och flektera i PIP.
- Flexor Digitorum Profundus (FDP) - Flekterar i fingrarnas DIP (passerar igenom FDS). Testas genom att hålla nere mediala falangen och flektera DIP.
- Extensor Pollicis Longus (EPL) - Extenderar IP-leden och dorsalextenderar tummen. Testas genom dorsalextension av tummen. Ruptur förekommer t.ex. i samband med icke reponerade distala radiusfrakturer.
- Extensor Pollicis Brevis (EPB) - Extenderar tummens proximala falang i MCP och extenderar i CMC
- Flexor Pollicis Longus (FPL) - Flekterar både tummens IP-led och MCP-led
- Abductor Pollicies Longus (APL) - Abducerar tummme och extenderar i CMC.
- Extensor digitorum communis - Gemensam extensorsena för de fyra fingrarna. Dig 2 och 5 har dessutom egna extensorer. Prova extension varje finger för sig!
- Scaphoideum-Lunate-ligamentet (SL) - Testas med Watsons test
- Flexor Carpi Radialis (FCR) - Flekterar och radialdevierar hand
- Flexor Carpi Ulnaris (FCU) - Flekterar och ulnardevierar hand
- Palmaris Longus (PL) - Flekterar hand och spänner palmaraponeuros
Qadriga-fenomenet
- FDP har gemensam muskelbuk, det är därför svårt att böja ett enstaka finger i DIP. Håll nere de andra fingrarna vid test av FDP.
A- och C-ligament
- Ringformade ligament som håller nere senorna mot falangbenen
Senskidor
- Senorna i handen går i senskidor. Det finns kommunikation mellan senskidorna i dig 1 och dig 5, kan ge V-flegmone. Dig 2-4 har separata senskidor. Infektion i senskidor ska alltid opereras.
Senfack
- Dorsalsidan har 6 senfack, det första innehåller EPB och APL – vid inflammation i detta → mb de Quervain
Sensutur
- Böjsenor sys med kärnsutur (internt) och Silversköld (ytligt). Får inte användas aktivt på 4 veckor, flekteras passivt. Läkt efter 12 veckor.