HypocampusKardiologi > Hjärtfysiologi
Hjärtfysiologi och anatomi
Hjärtats anatomi
Bra film om cirkulationssystemet (anatomi och fysiologi, 17 min)
Koronarkärlen
Finns två koronarkärl som går ut från aortan och försörjer hjärtat. Det vänstra kärlet delar sig i två: ett till apex (främre nedstigande grenen) och ett till hjärtats baksida (cirkumflexa grenen):
- Arteria coronaria sinistra LCA (left coronar artery) – Mycket kort och löper bakom truncus pulmonalis. Grenar sig direkt i två stora grenar:
- [Ramus circumflexa LCX (left cirumflex artery) – Löper bakåt åt vänster i sulcus coronarius mellan förmak och kammare hela vägen runt]
- [Ramus interventricularis anterior LAD (left anterior descending artery) – Går på framsidan av hjärtat och löper i sulcus interventricularis]
- Arteria coronaria dextra RCA (right coronar artery)
- [Ramus interventricularis posterior PDA (posterior descending artery)]
[Dessa avgår från aorta direkt när den kommer ut från vänster kammare och artärgrenarna är så kallade ändartärer. Detta innebär att de går till delar av myocaridet dit andra kärl ej når och är anledningen till att man kan få hjärtinfarkter. Så hade inte varit fallet om vi hade haft ett stort nätverk med mycket anastomoser]
Höger- och vänster koronarkärls försörjningsområden kan vara mycket varierande mellan olika individer. Det är viktigt att vara medveten om förekomsten av dessa anatomiska variationer vid tolkning av t.ex. EKG eller angiografi.
Klaffar
Alla klaffar ligger i ett så kallat klaffplan mitt i hjärtat, mellan förmak och kammare:
- AV-klaffar/segelklaffar – Finns mellan förmak och kammare. På höger sida finns tre segel (tricuspidalisklaffen) och på vänster sida två (mitralisklaffen). Båda är passiva klaffar som öppnas och stängs på grund av tryckförändringar.
- Fickklaffar - Även dessa är passiva klaffar som öppnas och stängs på grund av tryckförändringar.
- Aortaklaffen
- Pulmonalisklaffen
- Närliggande strukturer
- Annulus fibrosus – Bindvävsplatta som isolerar kammare och förmak.
- Septum – Skiljeväggen mellan vänster och höger kammare.
- Papillarmuskeln – Muskelstrukturer i kamrarna som håller emot då klaffarna mellan förmak och kammare stängs. Krävs för att klaffarna inte ska läcka. Fäster i trådarna (chordae tendinae) till klaffarna.
Klaffarna sitter ihop med bindvävsringar så att allt bildar en bindvävsplatta. Dock fungerar bindvävsskelettet inte endast som en förankring för klaffarna utan de är även ett isolerande skikt då det inte består av myocard. Det enda som får passera här är Hisska bunten vilket gör att alla elektriska signaler måste samlas upp där
Klaffplanets vinkel
Klaffplanet är vinklat så att det bildas en rät vinkel mellan den del av klaffplanet som håller segelklaffarna och den del som håller fickklaffarna. Mitral- och tricuspidalklaffen (segelklaffar) ligger i ett frontalplan så att de öppnar sig i anterior riktning. Stängning sker bakåt. Detta innebär att när blodet flödar från förmak till kammare sker det framåt och inte nedåt som man kan tro. Aorta- och pulmonalisklaffen (fickklaffar) ligger i ett horisontalplan, vilket innebär att de öppnar sig uppåt och stänger sig i caudal riktning
Hur blodet rinner är viktigt när man ska tolka ljud från hjärtat. Blåsljud från hjärtat kan handla om två saker:
- Förträngning – T.ex. aortastenos
- Bakåtläckage – T.ex. mitralisinsufficiens
Ljudet fortplantas alltid i den riktning som blodet flödar. Vid t ex en aortastenos kommer ljudet att fortplantas kraniellt eftersom turbulens uppstår av trångheten genom klaffen som öppnas uppåt. En aortainsufficiens skulle istället innebära att blodet läcker bakåt, tillbaka till vänster kammare. Ljudet kommer då istället att fortplantas mot hjärtas spets, dvs nedåt
Klafföppning och blodflödesriktning
Under diastole är segelklaffarna öppna och blodet rinner från förmak till kammare, bakifrån och framåt. Under systole är det tvärtom. Segelklaffarna stängs och fickklaffarna öppnas. Blodet flödar i kraniell riktning. När blodet kommer till aorta kommer det först att att gå åt höger innan aortabågen, dvs blod från vänster kammare går åt höger medan blod från höger kammare går åt vänster in i truncus pulmonalis Detta är bakgrunden till att man lyssnar på aortaklaffen till höger om pulmonalisklaffen.
Pericardium
Pericardiet ligger som en säck runt hjärtat. Denna säck bildar en vägg runt hjärtat och är förankrad i de stora kärlens in- och avflöde till och från hjärtat. Pericardiet består av två skikt:
- Bindvävsdel som bildar själva väggen i hjärtsäcken. Detta kallas fibröst pericardium, pericardium fibrosum. Bindväven gör hjärtsäcken rigid och kan ge upphov till hjärttamponad, dvs vätska i hjärtsäcken. Oeftergivligheten hindrar hjärtats rörelser och gör att det inte kan fyllas ordentligt
- Inåt finns en serös hinna som kallas för seröst pericardium, percardium serosum. Denna delas i sin tur upp i två skikt. Dels bekläder den det fibrösa pericardiets insida (det parietala bladet av det serösa pericardium). Där säcken sitter fast i hjärtväggen blir det visceralt seröst pericardium. Detta lager är även lika med epicardiet. De två lagren av den serösa hinnan skapar en kavitet mellan sig. Hinnan bildar en vätska som utsöndras till kaviteten vilket gör att hjärtat har en rörelse inuti sin säck. Om man vid t ex transplantation ska ta ut hjärtat måste man skära igenom den serösa hinnan
